Etikettarkiv: Användbarhet

User Experience. Vad det är och inte är.

Parkväg och upptrampad stig

Under de senaste månaderna har bilden ovan figurerat både här och där. Oftast används den för att illustrera skillnaden mellan Design och User Experience och allt som oftast används den för att understryka att Design är människofientligt slöseri med pengar och att User Experience, det vill säga att låta användarna bestämma hur de ska göra, är rätt väg att gå.

Men vänta nu.

Innebär User Experience – användarupplevelse – verkligen att bara göra det användarna säger att de vill och ska göra? Är användarna den enda intressentgruppen? Verkligen?

User Experience är, för mej och många andra, ett metodramverk och ett förhållningssätt. Enligt metodramverket betraktar man användarnas upplevelse av den den anlagda parkvägen som en användarupplevelse – ”user experience”. En av reaktionerna på parkvägen på bilden är en så kallad work-around, det vill säga ett osanktionerat beteende som visserligen saboterar parken men som möter användarens behov av att ta sig från punkt A till punkt B. Att den spontana stigen har flera spår antyder att det kan finnas flera olika beteenden och behov bakom just denna work-around. Bilden säger heller ingenting om hur många som faktiskt använder parkvägen på det sätt som var tänkt.

Använder man UX-ramverket tar man strukturerat in alla dessa olika användarupplevelser och DESIGNAR en justerad lösning som balanserar de olika intressentgruppernas behov. Kanske är resultatet att man formaliserar spontan-stigen. Men det kan lika gärna vara så att man upptäcker att man inte vill ha trafik där och istället etablerar en kulle och en tät plantering som spärr.

Utifrån det vill jag påstå att bilden ovan presenterar en falsk motsats – det går inte att ställa begreppet Design mot begreppet User Experience.

User Experience ÄR Design.

User Experience är ett ramverk vars grundtes är att god design bygger på att man systematiskt tar in och värderar användarnas men även andra intressenters erfarenheter, upplevelser och behov innan man tar fram en lösning (design).

Det är inte samma sak som användargenererad design. Är det vad som gäller kan vi lika gärna lägga ner hela UX-professionen – vi människor kommer ju ända spontant skapa de miljöer och de lösningar vi behöver. Eller hur?

Balkong bygd så att den blockerar järnvägsspåren(Jag hade egentligen tänkt mej en bild på en människogenererad katastrof, typ Tjernobyl, men bilderna gjorde mej så förtvivlad över mänskligheten så jag valde en gammal klassiker istället och hoppas ni förstår poängen ändå…)

 

Mitt favorithusdjur har fel namn

Många webbplatser och tjänster kompletterar idag lösenord med en resetfunktion som baseras på att man kan svara på ett antal frågor. Dessa frågor är baserade på att jag lagt in svar på ett antal frågor (som systemet tillhandahåller) som kan variera lite i karaktär men nedan listar jag några vanliga exempel:

  • Vad heter ditt favorithusdjur?
  • Var växte din pappa upp?
  • Vilken är plats är din favoritplats?
  • Vilket är din mors ursprungliga efternamn?

Oftast får man välja bland ett antal färdiga frågor och uppge ett svar. Så jag väljer tre stycken av ovanstående (jag har förvanskat frågorna och svaren något ska tilläggas) :

Vad heter ditt favorithusdjur? – Alf

Var växte din pappa upp – Tanumshede

Vilken är plats är din favoritplats? – Tanumshede

Sådär det var ju inga konstigheter. Jag trycker på skicka-knappen men får formuläret i retur:

1) Svaret på frågan ”Vad heter ditt favorithusdjur” måste vara på minst 6 tecken!

2) Svaret på frågorna: ”Vilken är plats är din favoritplats” och ”Var växte din pappa upp” får inte vara identiska!

Det blir en lite märkligt här, systemet har validerat mina svar och anser på något märkligt sätt att jag har svarat ”fel” på mina frågor där jag vet svaren. Jag tycker grundtanken är kanon dvs. jag får ett par frågor och kan resetta mitt lösenord men det blir en klar motsättning mot hur en del system hanterar mina svar. Får inte pappa ha växt upp i Tanumshede samtidigt som jag har det som favoritplats? Det blir till att fundera lite på en annan favoritplats eller omvärdera pappas uppväxtort…

Jag är fullt medveten om att säkerhetsaspekter är anledningen till dessa begränsningar men man har lite glömt att se över sammanhanget här och hur man som användare påverkas. Några konkreta lösningar (från ett tekniskt perspektiv) på det här problemet skulle kunna vara att:

  • Informera att man bör välja ett antal frågor som har olika svar av säkerhetsskäl.
  • Informera om att man bör välja frågor som innehåller svar om minst 6 tecken.
  • Ge möjligheten för användaren att själv välja frågor och informera om betydelsen att välja bra frågor med bra svar (vilket en del tillåter redan idag).

Den sistnämnda punkten är kanske den som ur säkerhetsperspektiv ses som mest problematisk då användare kan komma på för lätta frågor med för lätta svar. Å andra sidan har många lösningar idag identiska frågor vilket i sig torde vara ett säkerhetsproblem.

Inte längre mobil mobil

Var går gränsen för när en apparat slutar vara mobil?

Jag är hyfsat nöjd med min iPhone. När folk säger att det är en dålig telefon svarar jag oftast att den inte är en telefon, den är en pytteliten bärbar dator – en kommunikationsmanick i miniatyr som man dessutom kan använda för att prata i telefon med. För det är så det känns. Att väldigt få lyckas göra appar till den som är innovativa på riktigt kan jag leva med. Utveckling tar tid, och just nu är det som när filmkameran kom – en massa stillbilder med lite ryck i, här och där. Men det kommer förändras.

Vad som stör mej är att den inte är sant mobil. Den är lite för stor för att man enkelt ska kunna ta den med sig, eller så kan det vara så att formatet inte riktigt funkar för mina händer. Den halkar lätt omkring, i alla fall, och är lite för stor för att funka i alla fickor. Redan innan den var inne för glasbyte (glaset sprack av sej självt, spänningsspricka) var jag också oändligt försiktig – den KÄNNS ömtålig, och ÄR ömtålig – men nu är jag närmast hysteriskt nogrann med var jag har den. Det påverkar mobiliteten negativt, helt klart.

Ytterligare en negativ faktor är priset. Missförstå mej rätt – jag tycker visserligen att den är för dyr men vad jag är ute efter här är att summan man betalt påverkar användandet. När man står på Slussens tunnelbanestation och väntar på tåget klockan 00:43 en fredag tar man inte gärna upp sin iPhone och kollar om det kommer stå en buss och vänta i Ropsten eller om det kommer gå snabbare att gå hem – domdär killarna som står därborta verkar allt annat än pålitliga… Jag tog inte med den på solsemestern utomlands heller. För stor stöldrisk, plus att jag ville ägna semestern åt annat än att vara aktsam om en telefon.

En mobil manick måste vara slagtålig, eller i alla fall inte ömtålig. Men jag ska vara ärlig – det finns en massa tillbehör att köpa som hanterar just detta. Skyddande plastfilm som kostar allt mellan 40 och 200 kronor, beroende på om du bara är orolig för repor eller vill undvika krosskador på glaset. Fodral som skyddar själva apparaten, från 150 spänn… Hallå! En iPhone kostar mucho dinares att köpa! Ska man sen behöva köpa till en massa prylar bara för att få den att hålla ihop på ett normalt sätt?!

Nej, iPhonen är inte en sant mobil manick. Men en dag kommer det komma en annan lur, en som gör allt detdär som iPhone kan och som dessutom håller… kanske Android-lurarna är en bit på vägen.

Vi får väl se.