Kategoriarkiv: Tillgänglighet

Tillgängligt. För dej, eller för mej, eller kanske för båda två.

Tillgänglighet, i betydelsen tillgängligt för alla människor, är allt mer i ropet. Det är inte en dag för tidigt, inte minst från en demokratisynpunkt, och känns på det stora hela som ett steg bort från stenåldern… eller i alla fall medeltiden… när det gäller synen på alla människors lika rätt och värde.

Utmaningen i att få till detta visar sig dock omedelbart.

För vem ska det vara tillgängligt? Hur? Och – det vanligaste problemet av alla: att tro att om det är möjligt att använda för exempelvis de som hanterar dator med röststyrning så är det en tipp-topp lösning även för alla andra, oavsett individuella förutsättningar.

”Följer vi tillgänglighetsreglerna kommer även den allmänna användbarheten bli god” är något jag hör varje vecka, numera. Och det kan ju stämma, i vissa specifika fall – tydlig typografi, logiska sekvenser i tab-ordning, tydlighet i vad som är vad… det gynnar oss alla.

Samtidigt – varför gör vi alla användningstester? Är det för att alla människor är absolut lika? Eller är det för att vi faktiskt är olika, att användningssituationer, drivkrafter, förväntningar och förutsättningar skiljer sig och ställer olika krav på de hjälpmedel och verktyg vi behöver?

Faktum är att ska en lösning vara ändamålsenligt lättanvänd för samtliga människor som förväntas använda den kan man behöva flera olika lösningar. Lägga till filer med dra och släpp är, för ganska många, en mycket bra lösning. Mycket bättre än att i 5+ steg välja att lägga till fil, leta reda på filen, välja filen, för att slutligen ladda upp den, vilket ju är den lösning som ofta används för att möta behovet av att slippa ta tag i något man inte kan se eller klarar av att träffa för att sedan dra och släppa det på relevant plats.

Alla användbarhetsstudier visar entydigt att upplevd komplexitet och svårighet påverkar resultatet, i.e. svårt att göra -> tar lång tid att genomföra -> plågsamt för användaren/människorna + dålig/bristande kvalitet i informationen som lämnas alternativt att folk inte orkar leta efter det de behöver utan ringer istället (eller struntar i det).

Så om en lösning som är bra för en stor användargrupp är riktigt dålig för en annan – vem ska man prioritera? Vilka är mer värda?

Jag är inte för att man ska bygga och underhålla 100 olika sätt att göra något på. Men jag menar att man inte schablonmässigt kan säga att A alltid leder till B.

Att i en standardiserad informationswebb se till så att interaktionen är organiserad för maximal tillgänglighet är en sak. Om vi däremot pratar om webbaserade tjänster av olika slag – då är det inte säkert att svaret är lika tydligt och enkelt. Och då måste man börja fråga sig – tillgängligt, för vem, och på vems villkor?

Dags att välja utbildning? Välj User Expericence!

Att arbeta med olika områden inom User Experience(UX) såsom behovs- och verksamhetsanalys, interaktionsdesign, konceptutveckling, grafisk formgivning och frontend-utveckling är spännande, kreativt och utmanande. Att skapa ändamålsenliga lösningar som ger ett bra intryck, är lätta att använda i de sammanhang man vill använda lösningen och effekter som märks ger också en tillfredsställelse i arbetet. Nöjda kunder och användare är målet och här kommer UX-kompetens en stor tillgång.

Om du (eller någon i din närhet) står i valet och kvalet kring vilken högskoleutbildning du ska välja hoppas jag att du verkligen överväger UX-området. Exempel på roller och arbetsuppgifter finns på ux.logica.se. Det finns en mängd utbildningar av varierande längd och olika inriktningar. Här är några smakprov på utbildningar som ges inom User Experience-området. Fokus ligger på de som erbjuder utbildningsprogram på grundnivå om 180hp (tre år) till 300hp (fem år):

Interaktionsdesign 180hp (Malmö Högskola) – “Fokus under utbildningen är användarorienterad design av digitala teknologier. Genom konceptutveckling, prototyputveckling och utvärdering undersöker du mobila lösningar, fysisk interaktion och programbaserad interaktivitet. Disciplinen lånar från traditionell design, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Tonvikten ligger på interaktionsdesignens teori och metoder, medie- och kommunikationsdesign samt objektorienterad programmering”

(Källa: http://edu.mah.se/sv/Program/TGIND där mer info finns)

Civilingenjörsprogrammet i Interaktion och Design, 300 hp (Umeå Universitet) – “En internetbaserad mobiltelefon som farmor kan använda, gränssnitt till chat och TV för mobila system, GPS-stöd för skogsinventering och interaktionsmiljön till instrumentpanelen i nästa Volvo. Det är exempel på framtida system och tjänster som du arbetar med som civilingenjör i interaktion och design. “

(Källa: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/program/?code=TYCID)

Kognitionsvetenskapligt program 180 hp  (Högskolan i Skövde) – “Hur tänker och interagerar vi människor med varandra? Och hur skapas ett fungerande samspel mellan människa och informationsteknologi? Det Kognitionsvetenskapliga programmet tar upp hur dessa perspektiv kan förenas, vilket ger dig en eftertraktad kompetens i dagens kommunikations- och informationssamhälle.”

(Källa: http://www.his.se/utbildning/vara-utbildningar/intresseomraden/programhemsidor/kognitionsvetenskapligt-program/)

Linköpings Universitet har flera olika utbildningar som ligger inom området se deras översiktssida för mer information: http://www.lith.liu.se/utbildning/data-och-medieteknik?l=sv 

“Utbildningarna i data- och medieteknik rör sig i gränslandet mellan människa och maskin, kod och kommunikation. De spänner vidden från breda civilingenjörsutbildningar till smala ämnesspecialiserad utbildningar. Teknikinnehållet varierar kraftigt från de teknik- och matematiktunga civilingenjörsutbildningarna till det helt matematikfria kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation.”

Interaktionsdesigner, 180 hp- (Linnéuniversitetet) “En interaktionsdesigner förstår, utformar och analyserar samspelet mellan människa och teknik. Det kan handla om webbsidor, programvaror eller produkter. Han/hon har även en god förmåga att se hur människor använder tekniken, både professionellt och till vardags, samt hur den påverkar våra liv. Ambitionen är att tillgodose de behov och svagheter vi människor har genom att utforma gränssnitt som stöder oss i vårt arbete.” (Källa: http://lnu.se/utbildning/program/NGIAC)

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 hp – Göteborgs universitet är också inne på området med en utbildning där man försöker ta någon form av helhetsgrepp där man utgår från verksamhetsbehov och människor. – “Under utbildningen behandlas aspekter av bland annat teknik, verksamheter och människors sätt att vara, allt relaterat till IT-området. I detta ingår också olika metoder för analys och design. För att rätt förstå vad IT kan användas till, vilka IT-system och verksamheter som behövs, så får du kunskaper i programmering och kunskaper om hur organisationer fungerar. Många av arbetsuppgifterna under utbildningen görs i projektform vilket bland annat innebär att du får lära dig att styra projekt.”

(Källa: http://www.ait.gu.se/utbildning/Program/systemvetenskap/)

Kandidatprogram i interaktionsdesign, 180 hp (KTH) – “Bra och kreativ interaktionsdesign som förenklar, ökar användbarheten eller underhåller, behövs i allt från digitala tjänster till elektroniska produkter. Därför handlar interaktionsdesign mycket om att kunna skapa, genom att förstå såväl teknikens möjligheter som människans behov. Kandidatprogrammet i interaktionsdesign förbereder dig för att forma och utveckla kreativa gränssnitt och IT-lösningar för mobiltelefoner, webb och arbetsplatsens IT-system samt till den elektronik som används på fritiden eller i hemmet.” (Källa: http://dsv.su.se/utbildning/program/intdes/)

Det finns fler utbildningar som jag har missat, men svara gärna med länkar så lägger jag till.  De jag nämnt här har primärt fokus inom relationen/aspekter kopplade till människor, sammanhang och teknik i olika doser. De bygger på olika ideologier och grundtankar vilket gör att man får en unik prägel på respektive utbildning.

Så även om vissa utbildningar har liknande namn kommer de perspektiv och angreppssätt som används variera något. Det finns även en mängd utbildningar som är mer inriktade på den rent grafiska och formmässiga delen, dessa berör jag dock inte i det här inlägget. Ett bra tips är att prata med någon som går eller har gått på den utbildning du funderar på att söka.

Transparent demokrati behöver UX för att fungera

På Interaction ’10 tidigare i år talade Kate Walser från CX Insights om ”Designing Government 2.0 that’s inclusive”.

Hon diskuterar hur vi som UX-utövare kan säkerställa ett tilltal och en upplevelse som fungerar för så många som möjligt.
Exemplen hon ger är kanske inte de allra bästa, vissa av dem funkar inte ens i alla webbläsare, men det hon säger är värt att lyssna på.

Tyvärr vill inte WordPress hantera Vimeo-filmer men länken ovan pekar på en sida där föredragsfilmen finns.

E-delegationen föreslår uppgradering av Vägledningen 24-timmarswebben

Idag landade så en rapport virtuellt på e-Delegationens webbplats i form av ”Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning” (SOU 2009:86). Det är en rejäl rapport på drygt 280 sidor. På sidan 51 återfinns ett förslag om att vägledningen ska uppdateras för att bättre reflektera WCAG 2. Jag har inte hunnit lusläsa rapporten ännu men tycker det är trevligt att e-Delegationen aktivt tar över förvaltandet av dokumentet och WCAG 2 är ett bra utgångsläge för en bearbetning. Jag är ingen fulländad expert på vägledningen men vissa avsnitt är något traditionellt ”webborienterade” dvs. webbsidor i traditionell betydelse i form av en plats där en myndighet lämnar information och samhällsmedborgare konsumerar denna med viss begränsad interaktion. Exempelvis pratas det om ”sidor”, något som inte alltid är ett så självklart begrepp längre, vi ser mer dynamiska lösningar och rena webbapplikationer. Tjänster såsom twitter, bloggar, wikis mm. hamnar också lite utanför dessa ramar och vi kommer se mer och mer aggregerade tjänster. E-delegationen tittar ju exempelvis mycket på samarbetet mellan myndigheter vilket kan antas snabba på den här typen av mer 2.0-orienterade lösningar. WCAG 2 kan nog ge en hel del input till den nya vägledningen även i frågor rörande detta men jag hoppas man får tid och möjlighet att se över dokumentationen som helhet även där WCAG 2 inte har en direkt påverkan.

Det kommer säkert fler funderingar kring rapporten längre fram.

För att läsa rapporten från e-delegationen se: http://www.edelegationen.se/node/254

E-delegationens webbplats på plats, bland annat med Vervamaterial

Nu är e-delegationens webbplats uppe och snurrar. För den som inte känner till e-delegationen så är de tänkta att koordinera aktiviteter inom det relativt komplexa området e-förvaltning för offentliga myndigheter. Delegationen är inrättad av regeringen och bedriver idag främst ett utredningsarbete som ska ligga till grund för ett fortsatt arbete. En första rapport presenteras den 19 oktober.  Bland punkter i uppdraget som finns på deras sida nämns också frågor som berör tillgänglighets- och användbarhetsområdet. Det ska bli intressant att se vad som kommer fram rörande dessa punkter i det kommande materialet. Besök webbplatsen för e-delegationen för att läsa mer kring uppdraget på http://www.edelegationen.se

En intressant aspekt är att man kan hitta det gamla Vervamaterialet vilket nog är den första officiella hemvisten för detta material. Detta material kan nås på: http://www.edelegationen.se/content/innan-e-delegationen-bildades

WCAG 2 snart på svenska?

För ett litet tag sedan var jag och Mona Lif som också skriver här på bloggen på ett uppstartsmöte gällande översättning av Web Content Accessibility Guidelines 2 (WCAG 2) till svenska.  Arbetet kommer bedrivas med Funka i rollen som ”Lead Translation Organization” (för mer information kring den rollen se W3C). Vi tycker det är ett jättebra initiativ då en text på modersmålet alltid är lättare att ta till sig än en engelsk text. Utmaningar finns dock, hur översätter man ord som ”perceivable” till svenska på ett bra sätt så att den ursprungliga innebörden blir tydlig?

Alla hade inte möjlighet att vara med på uppstartsmötet men en hel del intressenter har anmält intresse att delta i arbetet framöver.

För mer information kring översättningsarbetet besök Funkas webbplats. Om du vill veta mer kring WCAG 2 och övriga W3C-rekommendationer framtagna inom tillgänglighetsområdet, besök Web Accessibility Intiatives webbplats hos W3C.

Intressant studie kring skärmläsaranvändares vanor

Web Accessibility in Mind (WebAim.org) har genomfört en  studie bland användare av skärmläsare. Det finns många intressanta insikter att lyfta fram, bland annat:

  • För att hitta sökfunktionen letar användarna ofta upp det första formuläret på en webbsida.
  • Åsikterna kring stämningsbilder och bilder som används för design ska beskrivas eller inte var tvetydiga. En majoritet ville dock att denna typ av bilder skulle beskrivas. Detta är intressant då rekommendationer och riktlinjer ofta pekar på att beskrivningar (så kallade alt-texter) för denna typ av bildelement ska lämnas tomma.
  • Flashmaterial ses generellt sett som svårhanterat av användare av skärmläsare.
  • Att utveckla en webblösning som fungerar med skärmläsare är givetvis viktigt men man ska också komma ihåg att skärmläsaranvändare är precis som vanliga användare när det gäller skillnader i intressen, preferenser och syfte med webbplatsbesöket.

De som genomfört studien råder läsaren att vara försiktig med att dra förhastade slutsatser och generalisera för mycket utifrån de publicerade resultaten.

Jag tycker det är intressant med den här typen av studier. Lärdomen blir att det ofta är lite mer komplext än man hoppats på. Många vill gärna se den ultimata samlingen av riktlinjer att förhålla sig till där man kan bocka av punkt för punkt, men det räcker troligen inte. En lösning är givetvis att kommunicera och diskutera med berörda målgrupper kring vad som fungerar, försvårar och förenklar. Insikter och erfarenheter kring detta finns inte alltid tydligt i de riktlinjer som presenteras och lösningarna som föreslås kanske till och med är olämpliga i vissa sammanhang.

För mer information besök WebAims webbplats där studien finns på följande länk:  http://webaim.org/projects/screenreadersurvey/