Kategoriarkiv: Frontend-utveckling

Webbdöden, med en nypa salt

Nån gång i början av 90-talet kom jag för första gången på allvar i kontakt med Internet. Jag minns det som en ganska cool upplevelse – hela BBS-världen öppnade sig – men hur svårt det än kan vara att tänka sig idag så kunde jag inte kommunicera meningsfullt med folk jag kände; ingen i bekantskapskretsen hade email, ens på jobbet, och ingen hade dator hemma. För gemene man var datorer något främmande, även om desktop publishing började komma då nångång.

Så 1994 hände något. Jag installerade en webbläsare på min dator på jobbet. Strax därefter fixade jag internetuppkoppling hemma. Det var värsta wow-upplevelsen! Tyvärr hade fortfarande nästan ingen email och jag minns det som att jag i praktiken inte gjorde så mycket online… men efter det satte utvecklingen raketfart. Jag minns med skräck fortfarande dendär hemsidan ett företag vars namn jag inte ska nämna gjorde för ett företag och som bestod av en gigantisk bild föreställande det beställande företagets entré. Klickade man på bilden kom man vidare i ”huset”. Värsta skräcken. Smärtsamt redan då för oss som hållit på ett tag men majoriteten tyckte det var hur coolt som helst.

I början var det inte mycket man kunde göra online. Internet-handeln var seg i starten. Jag hittade Amazon i mitten av 90-talet – en grå sida med blå länkar och en blå logga föreställande Amazonfloden – och när jag skulle beställa/betala hade de inga rutiner för internationella betalningar (man skulle skicka check i brev, annars). Vi kom till slut fram till att om jag mailade halva mitt kontonummer och faxade andra halvan så skulle de lösa det.

Men – som man brukar säga: resten är historia och när nu internet, som i TCP/IP, lever ett sprudlande liv som ryggrad till i princip allt som händer numera ifrågasätter många livskraften i webben.

Webben är ju bara en av flera tekniker som kan användas för att presentera det som är tillgängligt över internet men som vi alla vet har en hel industri byggts upp kring tekniken – precis som en hel industri byggdes upp kring boktryckerierna eller radion eller televisionen eller biofilmen, en gång i tiden.

Som allt annat har webbindustrin utvecklats under åren sen dess födelse och numera finns en mängd specialiserade roller, tekniker, metoder och tjänster. Små effektiva batterier och supersmå superstarka processorer och diskar har transformerat först telefonikartan, sen plattor, och nu ”wearables”, och utmanar den traditionella webben, som svarat med att bli responsiv och ”mobile first”.

Hela industrin har förändrats. Presentationstekniken blir alltmer irrelevant samtidigt som dess kvalitet blir allt viktigare. Vi pratar allt mer om en ekologi av kontaktpunkter/tjänster där vissa är traditionell webb medan andra kanske har formen av olika appar – html eller native spelar ingen – och andra typer av tjänster, vissa kanske utan teknikstöd, andra utan helt tydligt gränssnitt till människan.

I det sammanhanget är det självklart att tjänster som The Grid dyker upp – praktiskt taget Ikea för webb; webben som standardiserad handelsvara.

Frågan är – är det början på webbdöden vi ser?

Själv tycker jag att frågan är fel ställd – att jag ändå formulerar den är därför att det är så samtalen går just nu, exempelvis i inlägget 4 web design trends for 2015 that will change your job forever.

Ser man på vart vi är på väg så är det klart att konvergensen mellan alla olika plattformar och apparater gör att webben som presentationsteknik inte kommer vara allenarådande och den som levt på att göra enkla webbplatser kommer bli utkonkurrerad av molnbaserade tjänster. Det har redan nästan hänt så det är inget nytt.

Däremot är webb som teknik knappast på väg ut. Den används idag för till en stor mängd system som tidigare tillverkades som exempelvis Windows-applikationer – HR-system, dokument- och ärendehantering, ekonomisystem… det finns hur många exempel som helst. Vissa av dem finns, för vissa aktiviteter och användargrupper, som appar också, men den tunga kärnan är oftast webbaserad. Webb används också för att presentera ingångar till större mängder information eller tjänster som ägs av exempelvis myndigheter, för att inte glömma all den webbaserade ehandeln – både den traditionella och den som bara finns som ”postorder på nätet”, utan fysiska butiker.

I vissa fall konkurrerar just nu dessutom responsiva webblösningar ut dedikerade native-appar.

Det är här kvaliteten kommer in i bilden. Förment enkla saker som VAD till VEM, HUR är avgörande för om investeringen ska lyckas, såklart, men även tekniskt är kvaliteten viktig – jag tänker främst på tillgänglighetsaspekten, som ju ställer höga krav på både presentationskod och på det sätt presentationen av information och tjänster är organiserade och på klassisk användbarhet – att ta bort alla trösklar. Begränsat utrymme för själva presentationsytan ställer ju också höga krav på prioriteringar och design. Så ska man spekulera i om webben är död och om att all kunskap som idag är kopplad till webb är värdelös så skulle jag faktiskt svara NEJ; nej, webben är inte död, nej, kunskapen är inte värdelös.

Om inte annat måste ju nån bygga alla dedär automatiserade webbdödande men webbaserade tjänsterna, som ju måste vara ändamålsenliga och lättanvända om de ska få användare 😉

Att man sen dessutom kompletterar med ytterligare tekniker och användningsområden – det är ju knappast ett problem, så länge man är öppen för att lära nytt och lära om när det behövs!

Annonser

Dags att välja utbildning? Välj User Expericence!

Att arbeta med olika områden inom User Experience(UX) såsom behovs- och verksamhetsanalys, interaktionsdesign, konceptutveckling, grafisk formgivning och frontend-utveckling är spännande, kreativt och utmanande. Att skapa ändamålsenliga lösningar som ger ett bra intryck, är lätta att använda i de sammanhang man vill använda lösningen och effekter som märks ger också en tillfredsställelse i arbetet. Nöjda kunder och användare är målet och här kommer UX-kompetens en stor tillgång.

Om du (eller någon i din närhet) står i valet och kvalet kring vilken högskoleutbildning du ska välja hoppas jag att du verkligen överväger UX-området. Exempel på roller och arbetsuppgifter finns på ux.logica.se. Det finns en mängd utbildningar av varierande längd och olika inriktningar. Här är några smakprov på utbildningar som ges inom User Experience-området. Fokus ligger på de som erbjuder utbildningsprogram på grundnivå om 180hp (tre år) till 300hp (fem år):

Interaktionsdesign 180hp (Malmö Högskola) – “Fokus under utbildningen är användarorienterad design av digitala teknologier. Genom konceptutveckling, prototyputveckling och utvärdering undersöker du mobila lösningar, fysisk interaktion och programbaserad interaktivitet. Disciplinen lånar från traditionell design, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Tonvikten ligger på interaktionsdesignens teori och metoder, medie- och kommunikationsdesign samt objektorienterad programmering”

(Källa: http://edu.mah.se/sv/Program/TGIND där mer info finns)

Civilingenjörsprogrammet i Interaktion och Design, 300 hp (Umeå Universitet) – “En internetbaserad mobiltelefon som farmor kan använda, gränssnitt till chat och TV för mobila system, GPS-stöd för skogsinventering och interaktionsmiljön till instrumentpanelen i nästa Volvo. Det är exempel på framtida system och tjänster som du arbetar med som civilingenjör i interaktion och design. “

(Källa: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/program/?code=TYCID)

Kognitionsvetenskapligt program 180 hp  (Högskolan i Skövde) – “Hur tänker och interagerar vi människor med varandra? Och hur skapas ett fungerande samspel mellan människa och informationsteknologi? Det Kognitionsvetenskapliga programmet tar upp hur dessa perspektiv kan förenas, vilket ger dig en eftertraktad kompetens i dagens kommunikations- och informationssamhälle.”

(Källa: http://www.his.se/utbildning/vara-utbildningar/intresseomraden/programhemsidor/kognitionsvetenskapligt-program/)

Linköpings Universitet har flera olika utbildningar som ligger inom området se deras översiktssida för mer information: http://www.lith.liu.se/utbildning/data-och-medieteknik?l=sv 

“Utbildningarna i data- och medieteknik rör sig i gränslandet mellan människa och maskin, kod och kommunikation. De spänner vidden från breda civilingenjörsutbildningar till smala ämnesspecialiserad utbildningar. Teknikinnehållet varierar kraftigt från de teknik- och matematiktunga civilingenjörsutbildningarna till det helt matematikfria kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation.”

Interaktionsdesigner, 180 hp- (Linnéuniversitetet) “En interaktionsdesigner förstår, utformar och analyserar samspelet mellan människa och teknik. Det kan handla om webbsidor, programvaror eller produkter. Han/hon har även en god förmåga att se hur människor använder tekniken, både professionellt och till vardags, samt hur den påverkar våra liv. Ambitionen är att tillgodose de behov och svagheter vi människor har genom att utforma gränssnitt som stöder oss i vårt arbete.” (Källa: http://lnu.se/utbildning/program/NGIAC)

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 hp – Göteborgs universitet är också inne på området med en utbildning där man försöker ta någon form av helhetsgrepp där man utgår från verksamhetsbehov och människor. – “Under utbildningen behandlas aspekter av bland annat teknik, verksamheter och människors sätt att vara, allt relaterat till IT-området. I detta ingår också olika metoder för analys och design. För att rätt förstå vad IT kan användas till, vilka IT-system och verksamheter som behövs, så får du kunskaper i programmering och kunskaper om hur organisationer fungerar. Många av arbetsuppgifterna under utbildningen görs i projektform vilket bland annat innebär att du får lära dig att styra projekt.”

(Källa: http://www.ait.gu.se/utbildning/Program/systemvetenskap/)

Kandidatprogram i interaktionsdesign, 180 hp (KTH) – “Bra och kreativ interaktionsdesign som förenklar, ökar användbarheten eller underhåller, behövs i allt från digitala tjänster till elektroniska produkter. Därför handlar interaktionsdesign mycket om att kunna skapa, genom att förstå såväl teknikens möjligheter som människans behov. Kandidatprogrammet i interaktionsdesign förbereder dig för att forma och utveckla kreativa gränssnitt och IT-lösningar för mobiltelefoner, webb och arbetsplatsens IT-system samt till den elektronik som används på fritiden eller i hemmet.” (Källa: http://dsv.su.se/utbildning/program/intdes/)

Det finns fler utbildningar som jag har missat, men svara gärna med länkar så lägger jag till.  De jag nämnt här har primärt fokus inom relationen/aspekter kopplade till människor, sammanhang och teknik i olika doser. De bygger på olika ideologier och grundtankar vilket gör att man får en unik prägel på respektive utbildning.

Så även om vissa utbildningar har liknande namn kommer de perspektiv och angreppssätt som används variera något. Det finns även en mängd utbildningar som är mer inriktade på den rent grafiska och formmässiga delen, dessa berör jag dock inte i det här inlägget. Ett bra tips är att prata med någon som går eller har gått på den utbildning du funderar på att söka.

Ägnar en sista tanke åt IE6

Hur många timmar har inte vi som arbetar med gränssnitt på webben lagt på att få webbsidor att se lika ut i alla de aktuella webbläsare som används. Inte minst för att allt ska stämma i Internet Explorer 6.

Efter att ha varit mammaledig i 15 månader trodde jag att någonting hade hunnit hända. IE6 kan ju bara inte ha överlevt tänkte jag. När jag nu började på ett uppdrag på ett större företag och blev tilldelad en dator insåg jag genast att jag hade haft fel. Installerat på datorn fanns en version av Internet Explorer och ni kan ju själva gissa vilken. Dessutom hade jag inte rätt behörighet för att kunna uppdatera webbläsaren.

IE6 är alltså fortfarande en standardläsare på många större företag. Jag läste en artikel i CS i från så sent som i våras som bekräftar att större företag troget håller sig fast vid sin gamla webbläsare.

I artikeln (http://computersweden.idg.se/2.2683/1.314172/foretagen-vagrar-kasta-ut-ie6) beskrivs det att det är under just kontorstid som användandet av IE6 är som högst. Man använder sig alltså mer utav andra webbläsare på sin privata dator. Enligt statistiken på http://www.w3schools.com/browsers/browsers_stats.asp är det många som då använder IE8 medan Firefox har flest användare. Chrome är den browser som växer snabbast och som är min personliga favorit. Borde inte företagen lyssna mer på de anställdas åsikter och inte minst uppdatera standardwebbläsaren ur säkerhetssynpunkt.

Nu börjar det dock märkas att det faktiskt händer någonting och det är skönt att få bekräftat att jag inte är ensam om att tycka att IE6 är historia. Stora sajter som exempelvis google och youtube har nu gjort ett ställningstagande att inte stödja IE6 i framtida utveckling. Och nu när jag precis har gått igenom nya browserpolicyn, som företaget jag nu sitter på har beslutat om, kan jag till min stora glädje läsa att företaget inte längre har någon support för IE6.

På min ordinarie jobbdator är det nu dags att uppgradera operativsystemet till Windows 7. Detta krävs för att kunna använda den ny version av Internet Explorer, IE9. Nu kan vi bara hoppas på att Windows 7 är så pass bra så att företag runt om i världen kommer installera detta på de anställdas datorer. På så sätt borde IE6 en gång för alla ha gjort sitt.

Jag vill även passa på att pusha för IE Collection: http://www.windows7download.com/win7-utilu-ie-collection/xgikyjvq.html. Vädigt bra om man behöver fler versioner av Internet Explorer i utvecklingssyfte eller om man mot förmodan saknar sin gamla version av IE.

”Prototyp” – det läskigaste ordet en kund kan skriva i en uppdragsbeskrivning?

Prototyp – det läskigaste ordet en kund kan skriva i en uppdragsbeskrivning?
Vad är egentligen en prototyp? Wikipedia skriver: 

Prototyp, (av grekiskans proto betyder modell- urbild-, ur-), förlaga, testmodell. Inte färdig utgåva, ett utkast. En prototyp är en produkt som bara finns i ett eller ett fåtal exemplar. En nollserie är en begränsad tillverkningsserie av en produkt vilken man kör för att kunna lansera och marknadsföra produkten i fråga, innan man börjar med massproduktion. 

Den korta beskrivningen på ne.se säger: 

prototyp – prototy´p, originalmodell som de följande formerna baseras på. Inom industriell produktutveckling avses försöksmodell som är riktig i funktion, konstruktion och utseende.
Men hur definierar vi egentligen en prototyp i våra arbetssammanhang? Var börjar och slutar en så kallad prototyp? Ska prototypen kunna ses som en slutlig kravspecifikation?  
Det gäller att ha en väldigt klar och tydlig definition av vad en prototyp är och att man är väldigt överens om innebörden, syftet och slutleveransen av en sådan. Ska den vara klickbar eller bara innefatta bilder som visar på ett flöde? Ska vi visa bilder som vi gjort klickbara eller ska vi faktiskt koda ett flöde med exakta funktioner? Hur många sidor ska den innehålla?
När allt kommer omkring skulle jag nog egentligen vilja avskaffa ordet prototyp helt i mina arbetssammanhang… och istället kalla det ”Ett smakprov på vad som komma skall.” Inte alls flummigt!  🙂