Systemeffekter och krav – Varför fanns det ingen mjölk?

Häromdagen var jag inne i en mindre livsmedelsbutik för att handla lite. Det var en måndag runt lunchtid och mjölkdisken var helt ren sånär som på några få paket. Nåja jag fick i alla fall lite mjölk och nämnde det för kassörskan. Hon kunde inte dölja sin frustration över att mejeriet trots påtalande och försök att öka på beställningarna inte levererade tillräckligt mycket.

Det hela verkade bottna i ett smart beställningssystem som varje dag vid en viss tidpunkt stämde av saldot och därefter drog slutsatser kring hur butikens omsättning resten av helgen skulle se ut. Problemet är bara sa kassörskan att det är senare framåt fredag eftermiddag den riktiga veckoruschen kommer till den här butiken, dvs. man har en i allmänhet oproportionerligt stor omsättning under helgen vilket lösningen verkar ha svårt att kompensera för.

Det måste vara besvärligt för de enskilda affärerna att känna till behov men ha ett system som kör över intuition och kunskap kring de specifika förutsättningarna. I grund och botten handlar detta om ett intressentperspektiv där leverantören drar fördelarna på en mer övergripande nivå men där enskilda butiker kommer i kläm. Det vill säga för leverantören kan det här angreppssättet räknas hem men vissa av mejeriets kunder blir lidande och i slutändan påverkas jag som slutkund.

Så effekten blev att jag fick inte kunde köpa den mjölk jag ville ha samt att butiken och leverantören förlorade intäkten. Vem fick dessutom kommentarerna från kunderna, de som orsakade problematiken eller butiken?

Att förstå, identifiera och ta tillvara relevanta intressenters behov och lösningens konsekvenser i drift är ett mycket viktigt område där man i  många fall inte lägger nog med tid resurser. Med rätt perspektiv såsom det vi erbjuder inom UX-området kan risken för liknande systemeffekter minimeras.

En reaktion på ”Systemeffekter och krav – Varför fanns det ingen mjölk?

  1. Detdär är särskilt intressant med tanke på att fler och fler inför olika typer av business intelligence-system som förväntas ”hantera” oss som slutkunder och våra förväntningar. Många tror att om man bara installerar detdär systemet och låter det dra några slutsater grundade på ett genomsnitt så löser sej allt.

    Vad ingen har tänkt på är att även om snittet kanske är 1,66 barn så är det inte så många som får just 1,66 barn…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s