Menyn till höger eller vänster? Tänk själv!

Jag hade tänkt skriva ett inlägg om hur man kan se en trend där det dominerande navigeringsparadigmet vänsternavigering – något jag länge stångat skallen blodig mot – har fått ge vika för horisontella och högerställda navigeringar. Men så trillade jag över ett gammalt utkast som aldrig blev något inlägg. Det hade inspirerats av en av Jakob Nielsens Alertboxar, denna gång med rubriken ”Horizontal Attention Leans Left”, och som vanligt hade jag blivit lite arg.

Två saker retade mej. För det första – den bristande argumentationen. När de enda argument man har är ”alla gör så” och ”alla har alltid gjort så” så har man inget argument.

Lyssna själv. ”Alla andra klär sej i blått så då är det så man ska göra” kanske inte känns så illa men ”alla andra retar Johan så då måste det vara OK” borde tända varningslampor.

Om alla alltid hade gjort som man alltid hade gjort skulle jorden fortfarande vara platt, solen snurra runt jorden och ingen skulle ha en aning om att smittsamma sjukdomar orsakas av virus eller bakterieinfektioner. Att ifrågasätta och att bygga sina argument på fakta driver oss framåt. Och det är bra.

För det andra – Nielsen har en unik ställning i branschen. När han talar lyssnar folk, okritiskt. Effekterna av hans råd påverkar många användare, beställare och utövare, världen över. Det gör att han har ett särskilt ansvar för det han säger. När han gång på gång (senast i Alertboxen ”Kindle Fire Usability Findings”) basunerar ut sina egna personliga åsikter som om de vore sanningar gjutna i betong visar han att han inte tar det ansvaret.

Så kommer jag då in på den spaning jag ursprungligen hade tänkt mej skriva idag. Från att ha varit den dominanta modellen för navigering oavsett tjänstens syfte kan man se allt fler webbplatser som frångår vänsternavigering, antingen helt eller delvis. Befriande. Jag är verkligen inte anhängare till teorin om ”one size fits all”. Tvärtom bör man göra en bedömning där ägarens syfte och besökarens mål vägs in, innan man fattar några beslut i den vägen.

Att paradigmet nu bryts tolkar jag som att allt fler börjar titta på ändamål, effekt och nytta, och på att branschen professionaliserats – alltihopa bra saker.

Inte en dag för tidigt.

En av mina starkaste invändningar mot genomgående vänsternavigering stärks av utfallet av eyetracking-tester. Med tanke på att resultaten alltid anses STYRKA placering av navigering till vänster är det intressant i sej, eftersom det pekar på hur svårt det är att tolka den insamlade datan (vilket i sej tyder på att de flesta tester är dåligt sammansatta).

I vilket fall som helst – majoriteten av alla eyetracking-tester visar att användarens fokus är centrerat kring den övre vänstra kvartilen, samt i gränslandet mellan de två övre kvartilerna. Om det beror på att alla de testade sajterna hade sin mest intressanta information där eller inte är svårt att avgöra. Men när andra säger att just på grund av att fokus ligger där det gör är det där navigationen ska placeras säger jag istället att det är där man ska lägga den viktiga meningsbärande informationen; det användaren letar efter, och det som kommunicerar vad sajten handlar om.

Placerar man den kompletta innehållsförteckningen – en navigation är, i grund och botten, en innehållsförteckning – på den plats där användaren har störst fokus signalerar man att just förteckningen, inte innehållet, är det viktigaste.

I vissa fall är såklart innehållsförteckningen oerhört central. Men i många fall är den sekundär. Vad som är viktigt är istället att användaren lyckas göra det hon ska, så snabbt och smärtfritt som möjligt.

En naturlig konsekvens av detta är att man först tänker ”vad vill användaren göra här” och sedan ”hur ska jag gå tillväga för att göra det så enkelt som möjligt för användaren”. Förhoppningsvis är det det som nu börjar hända – ett skifte från det förhärskande ”såhär navigerar man, hur ska jag då strukturera och namnge saker för att användaren ska hitta” till ett mer nyanserat ”jag måste förstå användaren innan jag designar en lösning” – inte bara en modenyck. Att kategoriska uttalanden, som Nielsens, får ge vika för kritiskt tänkande.

Jag håller tummarna.

8 reaktioner på ”Menyn till höger eller vänster? Tänk själv!

  1. Jag tycker du har helt rätt i att one-size-…doesn’t fit all. Som bevis finns massor med väl fungerade webbsidor med t.ex. horisontell, övre navigering. Det finns massor med pekskärmar med höger vertikal eller nedre horisontell navigering …alltså utöver den ganska vanliga vertikala, vänstra navigeringen.

    Jag vill dock poängtera två av dina argument som haltar något.

    1) Att många webbsidor har just en vertikal, vänster-navigering påverkar användarens förväntningar även på andra webbsidor. Om en webbsida avviker från detta så bör den avvikelsen uppfattas som mindre än de fördelar som det medför, för att användaren summeringsmässigt ska uppleva det som en förbättring, annars upplevs det som en försämring (graden av förbättring bör överstiga graden av förändring). Likaså rent effektivitetsmässigt så kan avvikelsen resultera i en s.k. negative transfer av invant beteende, d.v.s. att skillnaden gentemot en vänsternavigering medför längre visuell avsökningstid, fler felklickningar, etc.

    2) Var ögat fixeras vid, vid eye-tracking studier är starkt beroende på webbsidans visuella innehålll och struktur, d.v.s. att ögat fixeras vid olika platser på olika sidor. Även om sammanställande studier påvisar att vissa områden överlag fixeras vid oftare än andra så kan man aldrig vara säker på hur applicerbart det är på den enskilda webbsidan (just i din webbsidas fall så frångås detta mönster kanske?).

    1. Tack för din respons🙂
      Mina funderingar nedan –

      Tankar kring #1. Detta är ett evigt dilemma för all industridesign och interaktionsdesign – hur ska man hantera invanda men dåliga beteenden? Hur avgör vi vad som är dåliga beteenden? Kan ett beteende vara bra i en situation men dåligt i ett annat? Det är här jag menar att man måste tänka själv, och gå metodiskt tillväga. Ett mönster som fungerar väl i exempelvis ett applikation vars syfte är att hantera ett företags pensionsavsättningar kanske är helt kontraproduktivt i en kanal som huvudsakligen handlar om nyhetsförmedling?
      Vad jag vänder mej mot är rigiditeten, inte mönstren i sej.

      För #2 är vi helt överens, och kanske var jag otydlig. Problemen med eye-trackingtester är helt enkelt så många att de kanske ska ses som en komplementär snarare än primär metod? De fungerar bra för att värdera om användarna ser det man vill att de ska se, på en specifik webbplats (exempelvis – interaktionsdesign är ju så mycket mer än webb…) men som underlag för studier av det slag som de idag ofta används till är jag tveksam. Inom andra områden är man mycket noga med att redovisa de särskilda omständigheter som rådde i samband med ett test eller en provtagning men inom vårt område accepterar vi svepande analyser och slutsatser.
      Hur såg den testade webbsidan ut, vilket syfte hade den, vilka föreställningar hade de enskilda testpersonerna inför testet… en mängd parametrar påverkar och väldigt sällan redovisas de som en del av testresultatet. Så sitter vi där med en hög okvalificerad data, och viskleken kan börja…

  2. Mycket bra inlägg, Pella. Framför allt att det handlar om sammanhanget och kontextuella hänsyn och att den fokusering på att leverera standard ifråga om GUI som Nielson ofta hävdat som best practice inte alltid gäller.
    Och som alltid kan inte detta skötas via riktlinjer, även om det är bra med kunskap därom. Beslut ska tas av dem som förstår bakgrund, kontext och när och var man ska följa best practices eller inte.

  3. Nielsen har postat en follow-up på artikeln då han fått en del feedback: http://www.useit.com/alertbox/kindle-fire-critics.html . Inte så mycket nytt under solen men följande citat kanske ger en del insikter kring hur man ska förhålla sig till hans material: ”Admittedly, my published writing does cover more bad design than good design. This is because a website has to focus on polemic and hard-hitting content to get visibility. Bland content doesn’t get read.”. Med andra ord verkar det material han presenterar på sin webbplats främst vara en kanal för att få uppmärksamhet snarare än att uppmärksamma rätt saker på rätt sätt. En sådan inställning borde inverka på hur man ser på trovärdigheten till hans material i det långa loppet.

  4. Bra talat/skrivet. Det är väl den bästa utgångspunkten: Vad vill användaren göra här? och se till att det blir lätt.

  5. Då jag läste på högskolan på 90-talet var jag en motvalsgubbe (redan då) och tyckte att det var självklart för en högerhänt person att ha menyer på högersida. Dock var min lärare mindre imponerad, men efter en massa argumenterande så blev väl kommentaren att ”ja ja du lär dig nog då du börjar jobba på riktigt”, men för att vara helt ärligt så har jag inte gjort det. För mig är det fortfarande mer naturligt att ha muspekaren på höger sida

  6. Hej! Kul att läsa atta äldre o nyare inlägg här. Själv var jag och drev en av de första ISPer i Sverige när jag jobbade med ArosNet eller Aros InterNet AB som det hette. När Netscape 0,9 beta kom fanns inga frames eller krav på menyer på höger eller vänster sida det var mer enstaka sidor. Sen kom nya versioner av Netcape och Internet explorer. snart kom även frames och då kom någon stolle på att ha menyer på väster sida! Vi på ArosNet var frånsträvande här och hade våra menyer på höger sida och länge så körde vi mot svart bakgrund och gul o orange text. Väldigt annorlunda då. Senare bytte vi till ljusare färger. om jag kommerihåg rätt var det vitt med mörkblåknappar o gul text men menyn var på höger sida… Alla gillade det men tyckte det var konstigt att inte alla andra gjorde så.

    Ser framemot fler hemsidor med menyer på höger sida.
    Oh yes.-

    MVH
    Jari Tuomi
    fd. VD AroNet

  7. Det finns även motståndare till detta, som säger att det är vanan av en vänsternavigering som gör att den måste användas och även vara en regel på offentlig webb vilket är mycket synd. Regelsättarna borde läsa detta och göra lite mer tester. Numera är det även mycket bättre med högerstäld om man tänker herarktiska nivåer i responsive design.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s