Användarstudiernas vara eller inte vara

Don Norman har i artikeln ”Teknik först, behov sen” (Technology first, needs last) argumenterat för att många uppfinningar fanns det ingen behov av – de uppfanns, behovet uppstod efteråt.
Tesen han driver är att användar- och användningsstudier inte har någon betydelse.

Det är klart att det provocerar. Varför ska företag och organisationer lägga energi på att kartlägga behov om studierna inte leder någon vart?

I en balanserad artikel (Don Norman on Ethnography and Innovation) svarar James Kalbach på den frågan genom att understryka att god kännedom om behov är grundläggande om man vill att det man gör ska komma till användning och nytta, och han pekar på att att Normans uttalanden i artikeln saknar grund.

Kalbachs inlägg i debatten stödjer min egen uppfattning och erfarenhet – intervjubaserade studier där fokus ligger på att identifiera underliggande och outtalade behov möjliggör framtagandet av underlag för prioritering och därmed design av strategier, processer och tjänster som på bästa möjliga sätt möter behoven både från ägare och användare. Vet man vilka behoven och nyttorna är kan man ta fram strategier som gör det möjligt att få optimal utdelning på investeringen.

Att göra som Norman förespråkar – att uppfinna i blindo – är kanske roligt för de inblandade (om de bryr sej mer om att få uppfinna än att det de uppfinner kommer till användning) men kostsamt, och som Kalbach konstaterar är det redan idag tillräckligt med fokus på tekniken – den behöver ingen ytterligare skjuts.

2 reaktioner på ”Användarstudiernas vara eller inte vara

  1. Det är ju enkelt att skriva om ett fåtal stora uppfinnar som har drivits fram av tekniken och inte användarbehov. Frågan är bara hur många idéer/uppfinningar/produkter som bara blivit ett fiasko. Hade varit intressant att se den statistiken mellan bra och dåliga uppfinningar.

  2. Jag tror inte frågan är så linjär som Norman verkar framhålla, jag tror det är ett ständigt pågående samspel mellan teknisk utveckling och förståelsen för underliggande behov. Det finns dessutom fler aspekter precis som Kalbach är inne på. Den värld vi lever i förändras ständigt; nya behov uppstår, gamla försvinner. Nya normer, regler, vanor, tekniska framsteg, affärsmodeller mm. skapar en cocktail av möjligheter till både lyckade och mindre lyckosamma framsteg.

    Att uppfinnare är helt isolerade från den värld de lever i är ganska osannolikt, det var knappast så att bilens uppfinnare satt och drömde om att bygga en ”bil” utan det fanns klara referenspunkter till omvärlden och mer eller mindre uttalade behov/problem som själv upplevts eller observationer samt drömmar som låg till grund för arbetet. Att bilen sedan uppfanns och konstruerades beror dock troligen mycket på uppfinnarens drivkraft och kreativitet.

    Vi har alla referenspunkter till befintliga erfarenheter och artefakter (såsom it-lösningar) vilket gör att vi blir hemmablinda både i form av observatör, designer, uppfinnare(i teknisk bemärkelse) samt som person/organisation med behov (”needs”). Detta tror jag är en stor utmaning som påverkar innovationsförmågan.

    Om man kan hitta rätt balans mellan bland annat: behov/timing/teknik/affär och samhällsutveckling (samt vara medveten om och förmedla dess betydelse) samt finna en arena där man kan diskutera relevanta aspekter tror jag man kommit en bra bit på väg. Denna väg innefattar inte bara teknik och design utan ett flertal områden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s