Vad är användbarhet, egentligen?

Det finns en uppsjö av ISO standarder och beskrivningar, och alla (utom en, ISO 9241-11) handlar de om den tekniska graden av användbarhet – ett ingenjörsperspektiv på användning; bakomliggande faktorer som avgränsningen av vad systemet ska göra ligger traditionellt utanför.

Ur ett svenskt perspektiv kan man tycka att det är självklart att nyttan är en del av användbarheten, och då pratar jag både om slutanvändarnytta och systemägarnytta. (Trots det stöter man ibland på de som hoppas att urspårade projekt ska kunna räddas fem i tolv av en inhoppande interaktiondesigner som bara smetar läppstift på liket… outgrundlig äro människans /brist på/ tankeförmåga…)

Personligen tycker jag också att faktorer som fysisk tillgänglighet är relevanta – ska en lösning användas av folk ute på fältet, med begränsade uppkopplingsmöjligheter, så måste man veta det. För varför ska man bygga ett system som sedan inte kan användas som det är tänkt?

Ibland kan graden av användbarhet avgöras av den valda IT- eller systemarkitekturen; även det är ett intressant område, som kräver sin speciella kompetens.

Allt detta gör vårt fält väldigt brett. Men det är också det som gör det intressant! Det finns utrymme för så många olika kompetenser, intressen och inriktningar, och alla kompletterar vi varandra.

Det är roligt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s