Framtid utan språkproblem?

Sedan en tid tillbaka katalogiserar jag mina böcker på LibraryThing och förutom att jag genom sajten träffat på människor från andra delar av västvärlden som delar mitt intresse för SF och fantasy så har jag återupptäckt en del böcker jag inte riktigt hade koll på att jag hade.

En av böckerna heter The Art of Star Trek, och den innehåller allt från kostymskisser till bakgrundsmålningar, masker och prylar som förekommit i någon av de fyra första serierna eller sju första filmerna. Och när jag sitter och bläddrar i den kan jag inte låta bli att fundera över dethär med hur alla i Star Treks universum verkar förstå varandra oavsett hur främmande deras kulturer eller planeter är för varandra.

För att förstå Star Trek måste man förstå att seriens grundidé är en värld där alla har vad de behöver; pengar finns inte längre och vi för inte längre krig utan strävar efter att få veta mer om världen runt omkring oss.
En i grunden utopisk tanke, naturligtvis. Men för att detta ska vara möjligt måste alla språkbarriärer först raseras, och det har man löst med en konstruktion som är märkligt lik Douglas Adams Babelfish (med den i örat kan man förstå alla språk) men som de kallar ”universalöversättaren” eller så. Men hur det egentligen går till att alla pratar amerikansk engelska, förutom när berättelsen kräver språkförbistring, det finns ingen förklaring till.

Än mindre går det att begripa hur man, utom – återigen – när berättelsen kräver det, alltid verkar förstå hur alla dessa mystiska manicker funkar, oavsett skriftspråk. Och då ska man veta att det ju inte direkt är latinskt alfabet det handlar om, utan om blobbar och snirklingar och ibland enbart färger.
På manickerna är dessutom knapparna så gott som alltid omärkta, så hur man ska kunna trycka på rätt knapp, det undrar i alla fall jag…

Någon som har en bra förklaring? För om vi kom på hur det egentligen går till, då skulle vi aldrig mer behöva bekymra oss om namngivning av knappar, tvetydigheter i språkbruket, flerspråksstöd eller andra kulturers idiom.

En eftersträvansvärd framtid, eller en mardröm att frukta?

Andra bloggar om: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s