Hur mycket ska vi ha tid att nätverka och kunskapsdela på arbetstid, egentligen?

Jaha, nu har jag ägnat 1,5 timme såhär på måndagsmorgonen åt att läsa och kommentera interna bloggar, läsa mail om ej projektrelaterade saker jag borde veta, etcetera.

OK, jag ska vara ärlig – jag har skickat ett mail till löneavdelningen också. Och hämtat en kopp kaffe. men ändå.

Jag tillhör de som propagerar för mer kolaborativa arbetssätt. När medarbetarna själva tillerkänns den kunskap och det förstånd som behövs för att fatta vardagsnära verksamhetsbeslut ökar effektiviteten i organisationen, och förhoppningsvis även kvaliteten i levererade resultat. Det är i alla fall idén.

Men i sanningens namn – hur mycket tid har vi, egentligen? När ska vi jobba? På kvällstid?
Snacka om att företagen invaderar det privata/publika!

Intranätet som kunskapsbank!

Intranät. De blir lite olika beroende på vem som äger dem – personalavdelningen, informationsavdelningen och IT-enheten har ofta helt skilda perspektiv. Men oavsett vem det är som äger kanalen så är det oftast just en kanal med lite extra verktyg – ofta inlänkade stödsystem av olika slag.

Att få rätt balans är en utmaning. Vissa är för mycket central information utskriken med megafonen i högsta hugg – medarbetarna svarar med att stänga hjärnan och titta åt ett annat håll.
Vissa försöker kommunicera men pratar bara nyckeltal. Och vem tycker att det är nyckeltalen som får det att vara kul att gå till jobbet?
Andra är småputtrigt lokala och fokuserar på kafferasten.

Ingen av dem har lyckats realisera intranätets potential som förändringsverktyg, arbetsredskap och kunskapskälla.

Det där är väl inga nyheter… men vänta! Kunskapskälla?!?! Hallå!!! Intranätet har väl möjligen haft med informationsspridning att göra, men kunskapskälla?!

Saken är att nu är det möjligt. Med kreativt och strukturerat användande av användarskapade märkord (folksonomier), och möjlighet att få träff på alla dessa ord i sökmotorn, har man plötsligt möjlighet att odla ”kunskapspaket” – sök på ett ord och användaren får träff på allt som är märkt med ordet.
Det går utmärkt att kombinera med en företagsstyrd taxonomi, och tricket är att sortera träffresultatet. Men det kan vem som helst med kompetens i informationsdesign.

Plötsligt kan man snabbt skaffa kunskap, information, och hitta rätt personer, och plötsligt kanske det finns en mening med intranätet som sträcker sig bortom informationskanalen, dokument(skräp)högen och ekonomisystemet?

Alla delar behövs, men de måste kombineras på rätt sätt om man vill nå resultat. Hur de ska kombineras beror förstås på vad man vill uppnå, och på vilken kulturförflyttning man är beredd att göra.
Men det är en annan historia, som omnämns i andra inlägg