Så, Wolfram Alpha – vad ger du oss som ingen annan ger?

Under en längre tid har det gått rykten i etern om den nya sökmotorn Wolfram|Alpha. Nu är den slutligen uppe på riktigt. Hur blev det, då?

Tja, intrycket är blandat. Den grafiska designen är OK, och att avsluta sökfältet med ett likamed-tecken är kaxigt.
Men numera förväntar jag mej att professionellt utförda tjänster ska vara kodade på ett sådant sätt att olika typer av tillgänglighetsfel inte uppstår, och en söktjänst som inte fungerar utan Javaskript känns lite… kass. Så det blir det minus för.

Sökningen, då?

Hm. Först måste man förstå att detta är inte en sökfunktion. Wolfram Alpha är ett försök att vara ett uppslagsverk inom några avgränsade områden, och sökfältet används bara som ett sätt att hitta bland allt data.

Stephen Wolfram, som ligger bakom uppslagsverket, är matematiker och här har han försökt applicera en teori om data som kopplas till data blir information. Såhär säger de själva -

We aim to collect and curate all objective data; implement every known model, method, and algorithm; and make it possible to compute whatever can be computed about anything.

För mej är detta grundproblemet. Jag tror helt enkelt inte på att all data kan sorteras till information med hjälp av supersmarta algoritmer. Eller – information kan det ju bli, av ett begränsat slag, men kunskap uppstår genom en process av erfarenheter och i dialog med andra. Därför är kunskap individuell och kollektiv på en och samma gång, och det är att de intuitiva och totalt ologiska kopplingarna en människa kan göra som leder till nya insikter – det klarar inte datorn åt en. Oberoende hur smart utvecklaren är.

Nu är det väl ingen som tror att Wolfram Alpha ska göra det åt en, heller. I citatet ovan säger de också ”compute’, det vill säga ”beräkna’, och ”data’. Hade de inte haft ”knowledge engine” som tagline hade jag förmodligen varit hur nöjd som helst

Men för den som vill göra matematiska beräkningar är det ett toppverktyg.

(Marcus Brisenfeldt på InUse har för övrigt också skrivit om WA)

Likheterna mellan H&M på nätet och Kuba

Hur hittar vi människor saker?

På ett väldigt grundläggande plan handlar det förstås om att skapa struktur och sammanhang i det fysiska rummet.  Och om att undvika mental överbelastning, oftast genom att lära sej vilka saker man kan sortera bort som irrelevanta.

Det är inte förrän vi inte hittar som vi inser att somliga är bättre än andra på att hjälpa oss hitta rätt. Hur många användbarhetsexperter delar min fascination över intelligenta lösningar utanför datorernas värld? Stora idrottarenor, flygplatser, järnvägsstationer… skyltar, kartor, arkitektur, stadsplanering.

Och när man inte hittar måste man söka. 

När måste man börja söka? När man inte begriper åt vilket håll man ska gå. 

Hur begriper man åt vilket håll man ska gå? Vilka tecken går vi efter? Var är det logiskt att sätta upp skyltar? ”Här köper du bussbiljetter”. ”Gå hitåt för att komma till shoppingkvarteren.” ”Bagageutlämning nerför den trappan.”

När begriper vi av oss själva att vi är på väg åt rätt håll?

Gå till H&M på nätet. Hur många tror du går dit med syfte att handla kläder? Under de senaste veckorna har jag upprepade gånger fått höra folk berätta hur de kommit till dendär startsidan för att sedan bestämma sej för att de struntar i att handla där – det blev för jobbigt.

När jag bilade på Kuba för en massa år sedan möttes jag av en kultur där vägskyltar var obefintliga, utanför Havanna. Och det var ju självklart så att de som bodde där hittade, så de behövde ju inga skyltar (kanske ville man göra det svårt för invaderande styrkor också, men nuförtiden finns ju GPS, så…). Vi lärde oss snabbt att bästa sättet att hitta rätt var att plocka upp liftare.

Likheterna med många webbplatser är slående, bortsett från att dedär lokalborna är osynliga och inte går att fråga.

Nu hoppas många att man kan lösa detdär problemet med en sproilans sökmotor. Oh, wow! Äntligen får de introverta kommunikations- och IT-avdelningarna (och ekonomi, och…) strukturera sin data hur som helst, användaren kan ju SÖKA!!!

Återstår problemet med att klargöra för användaren vad man kan förvänta sig för träffresultat; vad webbplatsen eller tjänsten ska vara bra för…

Tyvärr. Jag tror inte SÖK är svaret på frågan. 
Det är HITTA som är nyckelordet!

P.S.
H&M själva verkar tro att det sitter i själva webbshoppen, och det är klart, den funkar ju riktigt riktigt dåligt… /se exvis http://www.inuseful.se/2009/03/filmen-från-användningstestet-av-hms-webbplats.html/ Men vad händer om man inte ens hittar in i affären? Det är också ett användbarhetsproblem, men ett som kanske inte är riktigt lika lättfångat.
D.S.

Misslyckade sökningar på intranäten

Gerry McGovern har skrivit en kort men bra drapa på CMS Wire om varför intranätens sökfunktioner är så dåliga.

Sammanfattningsvis menar han att informationen på intranäten inte finns där för att bli hittad. Istället fungerar intranätet som ett gammalt dokumentarkiv som ingen ändå är intresserad av, fyllt med gammalt skräp. Och som alla vet – skräp in ger skräp ut.

Visst finns det undantag i form av intranät med information som VILL bli hittad men som förblir dold på grund av dåligt utformade arkitektur, dålig sökmotor eller dåligt formgivet sökresultat. Men när jag tänker efter är de nog ganska få. För hur många företag bygger egentligen sin kultur på delning och överföring av kunskap? Färre än man kan ana!

Läs och begrunda…

Andra bloggar om: sök, intranät, användbarhet, informationsdelning