Förvirrande interaktion eller förvirrande utförande?

En community som jag är medlem i har nyligen uppdaterat sitt användargränssnitt. Sajten har en historia av att vara programmerardriven och interaktionen är ofta minst sagt konstig men normalt sett kan man i alla fall begripa hur de tänkte, även när det blev fel. Den här gången hade de nog ovanligt bråttom, dock.

På sajten finns diskussionsforum. Det är raka trådar så svarar man på något längre upp inleder man sitt inlägg med numret på den post man svarar på. Inga konstigheter. Så när jag möttes av nedanstående tänkte jag – oj, här har de ändrat. Tidigare aktiverades meddelanderutan genom tryck på länk, men nu är den synlig hela tiden, sist i tråden -

Enkelt textinmatningsfält, placerat efter senaste inlägget i tråden

Så kikade interaktionsdesignern i mej fram och krävde att jag skulle trycka på Reply, för att se vad som skulle hända. Döm om min förvåning när ytterligare ett textinmatningsfält blev synligt!

De två inmatningsfälten; det nya mellan senaste meddelandet i tråden och original-inmatningsfältet

Den rådige förstår att det nya fältet innebär att man svarar direkt på det meddelande vars Reply-länk man tryckte på. Lite förvirrande bara med TVÅ inmatningsfält ovanpå varandra

Men nå, det är inte slut här. För trycker man nyfiket på More händer detta -

När man väljer More expanderas nya val ut. Vart hör dom?

Valen ser ut att höra ihop med textinmatningsfältet men av sammanhanget kan man dra slutsatsen att de hör till inlägget.

För mej visar dethär hur otroligt viktigt det är att den visuella designen samspelar med interaktionsdesignen. För i grund och botten är det inte fel på själva interaktionen, även om den är tvivelaktigt placerad. Nej, det är bristen på gruppering som är problemet – hjärnan får inte tillräcklig hjälp att sortera informationen. Här kunde den grafiska formen kunnat komma till undsättning. Men det vet ju alla – form är något oväsentligt, nåt man kan lägga till efteråt. Inte.

Det är min erfarenhet att i många situationer räcker inte interarktionsdesignen hela vägen fram – den är logisk, den är i linje med hur man utför en viss handling i liknande system, den är på sitt sätt optimal för situationen… men först när man lägger på formen blir det tydligt för användaren vad man förväntas göra och hur.

Med tanke på det är det extra märkligt när beställare säger ”här är formen, gör nu interaktionsdesignen” eller tvärt om. Eller när man, som i exemplet ovan, bortser helt från formgivningen och låter ”dethär ser modernt ut” styra. Förhoppningsvis är det något vi kommer se allt mindre av framöver.

Modernt och luftigt men ändå inte hela vägen

Min första dag tillbaka på kontoret efter min pappaledighet resulterade i en hel del uppgradering av programvara som jag varit för slö att uppdatera hemifrån.

Aha ny Messenger! Första intrycket var att det blev mindre rörigt, luftigare och modernare. Bra!

När jag sedan skulle börja kommunicera med mina trevliga kontakter uppstod följande problem.
Eftersom jag är lätt färgblind likt ca 8% av den manliga populationen i västvärlden, såg jag inte vilken färg = status min kontakt hade och försökte interagera med en offline-kontakt.

Att bara använda sig av färg och dessutom med dålig kontrast för att indikera status känns som ett riktigt FETT misstag. Jag lovar att det kommer att leda till fler misstag än mitt idag, (jag tror inte ens att det är sista gången som jag klickar fel).

Titta på bilden nedanför: (Jag har lagt till en i gråskala bredvid för kontrastjämförelse).

Då fungerade det bättre för färgblinda och säkert andra också i tidigare version:

Konstiga instruktioner

Igår hämtade jag för första gången ut tågbiljetter i en av SJ:s automater. Normalt sett har jag haft så gott om tid på mej så att jag valt ”hemleverans’, men för gårdagens resa var inte det en möjlighet.

Gott och väl. Jag anlände till Stockholms Central, letade upp automaterna, skrev in mitt bokningsnummer, mitt telefonnummer. Föredömligt enkelt och bra. Sen skulle jag välja Fortsätt/Enter, och jag läste instruktionen – ”använd tangentbordet för att navigera” (eller liknande). Hm. Det fanns en navigeringskula, och något som såg ut som en touchpad.
Jag försökte använda dem, utan framgång.
Jag försökte trycka Enter (tangenten).
Till slut resignerade jag och tryckte på skärmen.
Det funkade.

Man kan ju undra hur de tänkte när de skrev instruktionen… Fast efter att ha läst Monas inlägg om att använder inte läser instruktioner tänker jag att kanske stod det något sist i den där långa meningen, något som jag borde ha läst.

Hur det nu än är med den saken så funkar det dåligt.