När det blir för enkelt att boka tid

Jag tränar ibland på ett gym där jag brukar köra ett Spinningpass. För att delta behöver man boka plats och det kan man göra via antingen webben eller en mobilapp. En vecka i förväg kan man gå in och boka och i allmänhet är det helt hopplöst att hitta en bokning fyra fem dagar före ett pass. Överbokat med reserver och så gott som inga lediga platser i sikte. Men någon dag och närmare bestämt 6-12 timmar före ett pass börjar det hända saker. Det visar sig då att många verkar lagt upp strategin att boka allt man skulle kunna tänkas att eventuellt vilja gå på och sedan avbokar passen man inte vill delta på när det väl närmar sig. Jag har börjat lära mig systemet och vet numera att det med största sannolikhet finns platser när det väl närmar sig, men det är troligen inte så här man tänkte sig lösningen när man tog fram den mobila appen?

Med mobila appar modifieras en bokning med ett klick varhelst och det här upplägget gör att medlemmarna förändrat sitt beteende. Detta förekom innan man införde den här appen men beteendet har förstärkts. Så många verkar ha börjat använda lösningen på ett omvänt sätt: boka samtliga intressanta pass, avboka sedan allt du inte vill på när det närmar sig.

Det finns givetvis sätt att lösa det här på men det är ett litet exempel på en oväntad bieffekt av mobilitet och tillgänglighet.

Dags att välja utbildning? Välj User Expericence!

Att arbeta med olika områden inom User Experience(UX) såsom behovs- och verksamhetsanalys, interaktionsdesign, konceptutveckling, grafisk formgivning och frontend-utveckling är spännande, kreativt och utmanande. Att skapa ändamålsenliga lösningar som ger ett bra intryck, är lätta att använda i de sammanhang man vill använda lösningen och effekter som märks ger också en tillfredsställelse i arbetet. Nöjda kunder och användare är målet och här kommer UX-kompetens en stor tillgång.

Om du (eller någon i din närhet) står i valet och kvalet kring vilken högskoleutbildning du ska välja hoppas jag att du verkligen överväger UX-området. Exempel på roller och arbetsuppgifter finns på ux.logica.se. Det finns en mängd utbildningar av varierande längd och olika inriktningar. Här är några smakprov på utbildningar som ges inom User Experience-området. Fokus ligger på de som erbjuder utbildningsprogram på grundnivå om 180hp (tre år) till 300hp (fem år):

Interaktionsdesign 180hp (Malmö Högskola) – “Fokus under utbildningen är användarorienterad design av digitala teknologier. Genom konceptutveckling, prototyputveckling och utvärdering undersöker du mobila lösningar, fysisk interaktion och programbaserad interaktivitet. Disciplinen lånar från traditionell design, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Tonvikten ligger på interaktionsdesignens teori och metoder, medie- och kommunikationsdesign samt objektorienterad programmering”

(Källa: http://edu.mah.se/sv/Program/TGIND där mer info finns)

Civilingenjörsprogrammet i Interaktion och Design, 300 hp (Umeå Universitet) – “En internetbaserad mobiltelefon som farmor kan använda, gränssnitt till chat och TV för mobila system, GPS-stöd för skogsinventering och interaktionsmiljön till instrumentpanelen i nästa Volvo. Det är exempel på framtida system och tjänster som du arbetar med som civilingenjör i interaktion och design. “

(Källa: http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/program/?code=TYCID)

Kognitionsvetenskapligt program 180 hp  (Högskolan i Skövde) – “Hur tänker och interagerar vi människor med varandra? Och hur skapas ett fungerande samspel mellan människa och informationsteknologi? Det Kognitionsvetenskapliga programmet tar upp hur dessa perspektiv kan förenas, vilket ger dig en eftertraktad kompetens i dagens kommunikations- och informationssamhälle.”

(Källa: http://www.his.se/utbildning/vara-utbildningar/intresseomraden/programhemsidor/kognitionsvetenskapligt-program/)

Linköpings Universitet har flera olika utbildningar som ligger inom området se deras översiktssida för mer information: http://www.lith.liu.se/utbildning/data-och-medieteknik?l=sv 

“Utbildningarna i data- och medieteknik rör sig i gränslandet mellan människa och maskin, kod och kommunikation. De spänner vidden från breda civilingenjörsutbildningar till smala ämnesspecialiserad utbildningar. Teknikinnehållet varierar kraftigt från de teknik- och matematiktunga civilingenjörsutbildningarna till det helt matematikfria kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation.”

Interaktionsdesigner, 180 hp- (Linnéuniversitetet) “En interaktionsdesigner förstår, utformar och analyserar samspelet mellan människa och teknik. Det kan handla om webbsidor, programvaror eller produkter. Han/hon har även en god förmåga att se hur människor använder tekniken, både professionellt och till vardags, samt hur den påverkar våra liv. Ambitionen är att tillgodose de behov och svagheter vi människor har genom att utforma gränssnitt som stöder oss i vårt arbete.” (Källa: http://lnu.se/utbildning/program/NGIAC)

Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 hp – Göteborgs universitet är också inne på området med en utbildning där man försöker ta någon form av helhetsgrepp där man utgår från verksamhetsbehov och människor. – “Under utbildningen behandlas aspekter av bland annat teknik, verksamheter och människors sätt att vara, allt relaterat till IT-området. I detta ingår också olika metoder för analys och design. För att rätt förstå vad IT kan användas till, vilka IT-system och verksamheter som behövs, så får du kunskaper i programmering och kunskaper om hur organisationer fungerar. Många av arbetsuppgifterna under utbildningen görs i projektform vilket bland annat innebär att du får lära dig att styra projekt.”

(Källa: http://www.ait.gu.se/utbildning/Program/systemvetenskap/)

Kandidatprogram i interaktionsdesign, 180 hp (KTH) – “Bra och kreativ interaktionsdesign som förenklar, ökar användbarheten eller underhåller, behövs i allt från digitala tjänster till elektroniska produkter. Därför handlar interaktionsdesign mycket om att kunna skapa, genom att förstå såväl teknikens möjligheter som människans behov. Kandidatprogrammet i interaktionsdesign förbereder dig för att forma och utveckla kreativa gränssnitt och IT-lösningar för mobiltelefoner, webb och arbetsplatsens IT-system samt till den elektronik som används på fritiden eller i hemmet.” (Källa: http://dsv.su.se/utbildning/program/intdes/)

Det finns fler utbildningar som jag har missat, men svara gärna med länkar så lägger jag till.  De jag nämnt här har primärt fokus inom relationen/aspekter kopplade till människor, sammanhang och teknik i olika doser. De bygger på olika ideologier och grundtankar vilket gör att man får en unik prägel på respektive utbildning.

Så även om vissa utbildningar har liknande namn kommer de perspektiv och angreppssätt som används variera något. Det finns även en mängd utbildningar som är mer inriktade på den rent grafiska och formmässiga delen, dessa berör jag dock inte i det här inlägget. Ett bra tips är att prata med någon som går eller har gått på den utbildning du funderar på att söka.

Systemeffekter och krav – Varför fanns det ingen mjölk?

Häromdagen var jag inne i en mindre livsmedelsbutik för att handla lite. Det var en måndag runt lunchtid och mjölkdisken var helt ren sånär som på några få paket. Nåja jag fick i alla fall lite mjölk och nämnde det för kassörskan. Hon kunde inte dölja sin frustration över att mejeriet trots påtalande och försök att öka på beställningarna inte levererade tillräckligt mycket.

Det hela verkade bottna i ett smart beställningssystem som varje dag vid en viss tidpunkt stämde av saldot och därefter drog slutsatser kring hur butikens omsättning resten av helgen skulle se ut. Problemet är bara sa kassörskan att det är senare framåt fredag eftermiddag den riktiga veckoruschen kommer till den här butiken, dvs. man har en i allmänhet oproportionerligt stor omsättning under helgen vilket lösningen verkar ha svårt att kompensera för.

Det måste vara besvärligt för de enskilda affärerna att känna till behov men ha ett system som kör över intuition och kunskap kring de specifika förutsättningarna. I grund och botten handlar detta om ett intressentperspektiv där leverantören drar fördelarna på en mer övergripande nivå men där enskilda butiker kommer i kläm. Det vill säga för leverantören kan det här angreppssättet räknas hem men vissa av mejeriets kunder blir lidande och i slutändan påverkas jag som slutkund.

Så effekten blev att jag fick inte kunde köpa den mjölk jag ville ha samt att butiken och leverantören förlorade intäkten. Vem fick dessutom kommentarerna från kunderna, de som orsakade problematiken eller butiken?

Att förstå, identifiera och ta tillvara relevanta intressenters behov och lösningens konsekvenser i drift är ett mycket viktigt område där man i  många fall inte lägger nog med tid resurser. Med rätt perspektiv såsom det vi erbjuder inom UX-området kan risken för liknande systemeffekter minimeras.

Post-PC eran

År 2007, för drygt fyra år sedan lanserade Apple sin första iPhone i USA. Ett år senare lanserades en uppdaterad version i 70 länder. I och med detta började den smartphoneboom vi ser idag vilket nog kan ses som det definitiva startskottet på den så kallade Post-Pc eran. Begreppet kanske kan tolkas som att PC:n är död men det handlar snarare om att vi använder IT-baserade lösningar på helt nya typer av enheter där datorn tidigare var enda alternativet.

Idag äger en stor del av svenskarna en smartphone som erbjuder tjänster och möjligheter som inte fanns för fem år sedan. Jag tror ganska många aktörer är tagna på sängen av det snabba genomslaget och det är verkligen fascinerande hur snabbt det gått. Vi ser en ökad diversifiering av enheter och miljöer där människor använder it-lösningar. Vidare påverkas användningen av tjänster då de blir tillgängliga i nya typer av sammanhang såsom exempelvis via Ipad och pekplattor.

Många är i uppkopplade konstant till tjänster men på olika sätt och med olika behov beroende på var man är och vilken typ av enhet man använder sig av. Att skapa ändamålsenliga lösningar handlar alltså inte bara om att göra något bygga något rent tekniskt för en viss typ av enhet utan förstå de specifika behov och möjligheter som olika enheter erbjuder.

Ifrån ett verksamhetsperspektiv kan detta påverka verksamhetens strategi och affärsmodell genom de möjligheter som erbjuds i och med Post-PC eran.

Inom UX-området finns det många spännande utmaningar då en stor del av de principer, vanor och mönster har byggts upp under eran då desktopdatorerna med dess metaforer varit dominerande (detta gäller även it-branschen i stort). Nu är det helt nya typer av enheter med nya interaktionsprinciper och användningsvanor vi ser framför oss och även om mycket har hänt är jag säker på att helt nya infallsvinklar och metoder kommer dyka upp den närmaste tiden.

Vad, varför, hur och hur

Utvecklingsmetoder får ofta stor uppmärksamhet inom it-området. Leverantörer säljer sin unika metod, kunder som beställer system och tjänster har sin metod vilka ofta är kvalitetssäkrade. Men hur mycket påverkar egentligen metoden slutresultatet?

Det är bra att det finns metoder, utan dessa skulle  skapandet av it-lösningar vara en än mer svårlöst uppgift och jag tror valet av metod (SCRUM, RUP mfl.) är av stor vikt för hur tidsramar och produkt svarar upp till en kravmängd.

Men är det ”rätt” krav och avvägningar som adresseras givet det tänkta verksamhets- och användningssammanhanget? Vad och varför-frågor riskerar lätt att hamna mellan stolarna. Projektet kan med andra ord hålla tiden men resultatet i användning – i verksamhetssammanhanget kan vara en besvikelse. Den andra extremen är ett försenat projekt där lösningen blir en succé. Det är helt klart att vissa metoder är mer öppna för att krav/behov behandlas mer flexibelt under projektets gång men jag tror generellt på att ett ökat fokus på verksamhets/användarbehov och effekter skulle ge fördelar.

I dagsläget känns det som att metoder och ansatser som tagits fram (de som används idag) gjorts av personer som främst arbetat med implementation av programvara. Fokus blir då lätt på en effektiv utvecklingsprocess ur ett implementationsperspektiv.

Det är ytterst viktigt att it-projekt drivs mer i termer av affärsutvecklingsprojekt och metoderna måste därför ligga mer i linje kring hur en verksamhet i allmänhet utvecklar sina koncept/produkter och idéer. Samtidigt är det viktigt att projektet drivs kostnadseffektivt och levererar en it-lösning av hög kvalitet baserad på en väl genomtänkt och stabil arkitektur. Vad, varför, hur (process), hur (teknisk lösning) samt förväntade effekter måste i många fall balanseras bättre.

Utfallet av en it-investering påverkas ju trots allt av hur lösningen fungerar i faktisk användning i ett sammanhang. Jag är övertygad om att ux-kompetenser kan bidra i mycket större utsträckning och betydligt tidigare i arbetet med nya it-lösningar genom att arbeta mer integrerat med krav- och verksamhetsfrågor för att uppnå tänkta effekter i användning.

Mitt favorithusdjur har fel namn

Många webbplatser och tjänster kompletterar idag lösenord med en resetfunktion som baseras på att man kan svara på ett antal frågor. Dessa frågor är baserade på att jag lagt in svar på ett antal frågor (som systemet tillhandahåller) som kan variera lite i karaktär men nedan listar jag några vanliga exempel:

• Vad heter ditt favorithusdjur?
• Var växte din pappa upp?
• Vilken är plats är din favoritplats?
• Vilket är din mors ursprungliga efternamn?

Oftast får man välja bland ett antal färdiga frågor och uppge ett svar. Så jag väljer tre stycken av ovanstående (jag har förvanskat frågorna och svaren något ska tilläggas) :

Vad heter ditt favorithusdjur? – Alf

Var växte din pappa upp – Tanumshede

Vilken är plats är din favoritplats? – Tanumshede

Sådär det var ju inga konstigheter. Jag trycker på skicka-knappen men får formuläret i retur:

1) Svaret på frågan ”Vad heter ditt favorithusdjur” måste vara på minst 6 tecken!

2) Svaret på frågorna: ”Vilken är plats är din favoritplats” och ”Var växte din pappa upp” får inte vara identiska!

Det blir en lite märkligt här, systemet har validerat mina svar och anser på något märkligt sätt att jag har svarat ”fel” på mina frågor där jag vet svaren. Jag tycker grundtanken är kanon dvs. jag får ett par frågor och kan resetta mitt lösenord men det blir en klar motsättning mot hur en del system hanterar mina svar. Får inte pappa ha växt upp i Tanumshede samtidigt som jag har det som favoritplats? Det blir till att fundera lite på en annan favoritplats eller omvärdera pappas uppväxtort…

Jag är fullt medveten om att säkerhetsaspekter är anledningen till dessa begränsningar men man har lite glömt att se över sammanhanget här och hur man som användare påverkas. Några konkreta lösningar (från ett tekniskt perspektiv) på det här problemet skulle kunna vara att:

• Informera att man bör välja ett antal frågor som har olika svar av säkerhetsskäl.
• Informera om att man bör välja frågor som innehåller svar om minst 6 tecken.
• Ge möjligheten för användaren att själv välja frågor och informera om betydelsen att välja bra frågor med bra svar (vilket en del tillåter redan idag).

Den sistnämnda punkten är kanske den som ur säkerhetsperspektiv ses som mest problematisk då användare kan komma på för lätta frågor med för lätta svar. Å andra sidan har många lösningar idag identiska frågor vilket i sig torde vara ett säkerhetsproblem.

E-delegationen föreslår uppgradering av Vägledningen 24-timmarswebben

Idag landade så en rapport virtuellt på e-Delegationens webbplats i form av ”Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning” (SOU 2009:86). Det är en rejäl rapport på drygt 280 sidor. På sidan 51 återfinns ett förslag om att vägledningen ska uppdateras för att bättre reflektera WCAG 2. Jag har inte hunnit lusläsa rapporten ännu men tycker det är trevligt att e-Delegationen aktivt tar över förvaltandet av dokumentet och WCAG 2 är ett bra utgångsläge för en bearbetning. Jag är ingen fulländad expert på vägledningen men vissa avsnitt är något traditionellt ”webborienterade” dvs. webbsidor i traditionell betydelse i form av en plats där en myndighet lämnar information och samhällsmedborgare konsumerar denna med viss begränsad interaktion. Exempelvis pratas det om ”sidor”, något som inte alltid är ett så självklart begrepp längre, vi ser mer dynamiska lösningar och rena webbapplikationer. Tjänster såsom twitter, bloggar, wikis mm. hamnar också lite utanför dessa ramar och vi kommer se mer och mer aggregerade tjänster. E-delegationen tittar ju exempelvis mycket på samarbetet mellan myndigheter vilket kan antas snabba på den här typen av mer 2.0-orienterade lösningar. WCAG 2 kan nog ge en hel del input till den nya vägledningen även i frågor rörande detta men jag hoppas man får tid och möjlighet att se över dokumentationen som helhet även där WCAG 2 inte har en direkt påverkan.

Det kommer säkert fler funderingar kring rapporten längre fram.

För att läsa rapporten från e-delegationen se: http://www.edelegationen.se/node/254

E-delegationens webbplats på plats, bland annat med Vervamaterial

Nu är e-delegationens webbplats uppe och snurrar. För den som inte känner till e-delegationen så är de tänkta att koordinera aktiviteter inom det relativt komplexa området e-förvaltning för offentliga myndigheter. Delegationen är inrättad av regeringen och bedriver idag främst ett utredningsarbete som ska ligga till grund för ett fortsatt arbete. En första rapport presenteras den 19 oktober.  Bland punkter i uppdraget som finns på deras sida nämns också frågor som berör tillgänglighets- och användbarhetsområdet. Det ska bli intressant att se vad som kommer fram rörande dessa punkter i det kommande materialet. Besök webbplatsen för e-delegationen för att läsa mer kring uppdraget på http://www.edelegationen.se

En intressant aspekt är att man kan hitta det gamla Vervamaterialet vilket nog är den första officiella hemvisten för detta material. Detta material kan nås på: http://www.edelegationen.se/content/innan-e-delegationen-bildades

WCAG 2 snart på svenska?

För ett litet tag sedan var jag och Mona Lif som också skriver här på bloggen på ett uppstartsmöte gällande översättning av Web Content Accessibility Guidelines 2 (WCAG 2) till svenska.  Arbetet kommer bedrivas med Funka i rollen som ”Lead Translation Organization” (för mer information kring den rollen se W3C). Vi tycker det är ett jättebra initiativ då en text på modersmålet alltid är lättare att ta till sig än en engelsk text. Utmaningar finns dock, hur översätter man ord som ”perceivable” till svenska på ett bra sätt så att den ursprungliga innebörden blir tydlig?

Alla hade inte möjlighet att vara med på uppstartsmötet men en hel del intressenter har anmält intresse att delta i arbetet framöver.

För mer information kring översättningsarbetet besök Funkas webbplats. Om du vill veta mer kring WCAG 2 och övriga W3C-rekommendationer framtagna inom tillgänglighetsområdet, besök Web Accessibility Intiatives webbplats hos W3C.

Intressant studie kring skärmläsaranvändares vanor

Web Accessibility in Mind (WebAim.org) har genomfört en  studie bland användare av skärmläsare. Det finns många intressanta insikter att lyfta fram, bland annat:

• För att hitta sökfunktionen letar användarna ofta upp det första formuläret på en webbsida.
• Åsikterna kring stämningsbilder och bilder som används för design ska beskrivas eller inte var tvetydiga. En majoritet ville dock att denna typ av bilder skulle beskrivas. Detta är intressant då rekommendationer och riktlinjer ofta pekar på att beskrivningar (så kallade alt-texter) för denna typ av bildelement ska lämnas tomma.
• Flashmaterial ses generellt sett som svårhanterat av användare av skärmläsare.
• Att utveckla en webblösning som fungerar med skärmläsare är givetvis viktigt men man ska också komma ihåg att skärmläsaranvändare är precis som vanliga användare när det gäller skillnader i intressen, preferenser och syfte med webbplatsbesöket.

De som genomfört studien råder läsaren att vara försiktig med att dra förhastade slutsatser och generalisera för mycket utifrån de publicerade resultaten.

Jag tycker det är intressant med den här typen av studier. Lärdomen blir att det ofta är lite mer komplext än man hoppats på. Många vill gärna se den ultimata samlingen av riktlinjer att förhålla sig till där man kan bocka av punkt för punkt, men det räcker troligen inte. En lösning är givetvis att kommunicera och diskutera med berörda målgrupper kring vad som fungerar, försvårar och förenklar. Insikter och erfarenheter kring detta finns inte alltid tydligt i de riktlinjer som presenteras och lösningarna som föreslås kanske till och med är olämpliga i vissa sammanhang.

För mer information besök WebAims webbplats där studien finns på följande länk:  http://webaim.org/projects/screenreadersurvey/